Kapitel 7: Slutet

Jag och Jay satt inlåsta i cellen och var precis på väg på att säga Hej då till våra liv. Om vattnet i cellen var full så var vi döda, och vattnet skulle vara full om 6 timmar!
Jag var tvungen att komma på något sätt att kunna ta oss ut och strida den sista striden mot Chase.
Men Portvakten stod ju där utanför cellen precis. Ååh, men nu kom jag ju på... jag skulle ju flörta med Portvakten för att Jay sedan skulle räcka sin stav för att ta nycklarna som hängde precis ovanför oss. Jag gick fram och började flörta med Portvakten. Han blev genast hypnotizerad och jag flirtade mer och mer, tills Jay gjorde en signal till mig att vi skulle smita när han fått tag på nycklarna. Jag låtsades som ingenting och sprang med Jay.
Det började genast tjuta i alla rum, jag och Jay tog ett stryptag på Chase, och han gav genast upp och sa: "Okej, okej! Den Gyllene Slottsboken är eran! Vi lämnar er ifred för alltid! Ni lyckas ju annars alltid!"
Lyckligt gick jag och Jay hemåt och tryckte på en knapp som gjorde att Chases hus fick fullt med vatten och att alla skulle dö.
När vi äntligen kom hem så hade vi en fest, en fredsfest alltså.
Chase ringde och pratade med Jay om hur det skulle bli om vem som skulle styra landet.
"Vi fick styra landet!", kom Jay och skrek glatt.
Vi alla blev glada och jag gick närmare till boken, sidan som var tom förut var nu ifylld.
Jag var i boken, och Melissa och Lara var på sidan av boken.
Alltså var jag hjälten i Trollwiz som mitt land då hette.
Jag kollade på mig själv och var stolt, jag hade lyckats, att vara känd som hjälten i Trollwiz, för alltid.

Kapitel 6: Resan och Kampen

Som sagt ville ju Chase att vi skulle mötas igen, jag undrade ju hur länge det här skulle pågå.
"Fort!", skrek Jay.
Vi skulle komma på en plan hur vi skulle göra när vi skulle möta Chase i fortsättningen. Det här skulle vara den näst sista kampen.
"Adina! Jag följer med dig, du måste ju ha någon gubbe med som jag.", skämtade Jay.
"Men... Melissa och Lara då?", sa jag.
"Äsch, dom stannar hemma och håller vakt.", sa Jay.
Jag fixade i ordning mig, och jag och Jay gav oss av. Chase hade bestämt att vi skulle göra Kampen i de "Öppna Grändernas Dörr."
Jag och Jay var framme, det stod vakter utanför den stora porten.
Plötsligt då kom någon Portvakt och visade mig och Jay vägen, jag undrade om det var lurt, och det var det!
Jay ramlade i någon fälla och jag flög direkt vidare.
Jag hann undan Portvakten som tur var. Jag visste att det var något skumt med Portvakten.
Jag gick vidare längst dalarna och bergen, och allt var helt mörkt och stillsamt.
Jag kände mig helt rädd, jag kunde inte tänka modiga tankar just nu, hur jag än försökte. Plötsligt då kom Chase stormades vid Kullarna.
"Jaså? Nu är Jay inlåst då, bäst du får klara dig själv då, Mohahahaha!!", skrek Chase.
Ånej! Det finns ju ingen som kan ersätta Jay, tänkte jag.
"Åååh, vad har du gjort din elaking?!", skrek jag till Chase, och sprang.
Chase tog direkt på min axel och viskade: "Nu är du också död!"
Min klump i halsen blev som en uppsvälld golfboll.
Chase kastade in mig i cellen, Jay var fastspänd, och det blev jag också bredvid Jau.
"Nu mina äckliga vänner så är ni fastspända, och du Adina, jag tog dig till slut så HAHA!", flinade Chase, och bad en av sina portvakter bevaka oss.
Portvakten var ju riktigt söt ju!
Nu var det bara att komma på hur vi skulle besegra Chase, innan tiden var över...

Kapitel 5: Hjälten tar upp kampen

Klockan var 09:00, jag hade precis vaknat och skulle äta min rostade macka som precis var klar.
"Adina, du kan inte åka själv, du måste åka med någon av dina förrädare, du kanske hade tur förra gången, men kanske inte nu.", sa Jay.
Vad är det han säger?, tänkte jag.
Det gäller att tro på sig själv, jag ska klara det här!
Klockan 15:00 skulle jag möta Chase, han ville ha en till revanch tydligen.
Jag åt klart min macka och ringde upp Författaren Carlos och berättade allt om Chase.
Melissa och Lara bestämde sig för att följa med också.
Plötsligt knackade det på dörren, där stod Carlos. Han hade några saker i handen, de var tydligen till mig.
Det var en flaska mot sår och reservvingar i fall jag skulle tappa mina vingar eller om de gick sönder.
Det var bara 10 minuter kvar och vi skulle precis åka, medans Lara var tvungen att spännas fast i en korg eftersom hon ännu inte hade fått sina vingar.
När vi var framme så stod Chase och hans General redo med varsitt svärd.
"Så, nu möts vi igen Adina, och dessutom vem är det här? Ja, just det, Författaren Carlos".
De tog genast tag i Carlos och han fick ett sår.
"Adina! Använd flaskan!", utbrast Carlos.
Jag tog flaskan och Carlos sår blev genast bättre. Plötsligt ringde Generalens mobil.
"Chase! Vi måste vidare och möta ledarna.", utbrast Generalen.
Tur, tänkte jag. Jag var inte ens redo ännu.
"Men vänta ni bara tills vi kommer tillbaka, och att den där dumma mobilen inte ringer igen så ska ni få se", sa Chase.
Jag hade ju trots allt mina gåvor kvar som jag hade fått utav Carlos, så jag var redo än så länge...

Kapitel 4: Förrädaren och Olyckan

Chase var så förbannad över hur Adina jämt kunde lyckas.
Chase bestämde sig för att spela snäll och sluta vara elak.
Nu när Adina och dom hade "Den Gyllene Slottsboken" ville Chase få igen den på något sätt.
"Chef", hördes ett ord från Generalen.
"Chef", du ska ringa till Jay och förlåta han, och sedan ska du smöra för han, och äta middag hemma hos dom, och sedan passa på att ta boken."
Jag satt hemma med Melissa och Lara och väntade på att Jay skulle komma hem från affären.
Plötsligt då kom Jay in och sa: "Chase ska äta middag med oss ikväll."
Jag blev genast chokad och undrade om det var något fel med Jay.
"Han ringde mig idag och bad om ursäkt för allt", sa Jay.
"Har du inte blivit riktig klok?!", sa jag.
Plötsligt knackade det på dörren. Där stod Chase och Generalen, med blommor och presenter. Jag förstod genast att detta var något skumt.
Lara, Melissa och Jay var helt borta i huvudet.
Dom trodde på allt vad Chase och Generalen sa.
Nu satt vi i våran matsal och åt. Presenterna stod i hallen, medans de åt passade jag på att kolla lite försiktigt vad det var i presenterna.
Då såg jag en kartong där det stod "Den goda läskblandaren", men så såg jag också en liten gömd instruktion.
Där stod det "En farlig läskblandare som förgiftar en och gör en medvetslös i flera dagar."
Jag sprang plötligt fram och skrek: "Dom har gett er en farlig läskblandare som förgiftar en i flera dagar, de är inte alls snälla, dom SPELAR snälla!"
Nu skulle Chase och de ge mig hämnden, men då plötsligt ringde det på deras mobil, och de skulle göra en hämnd till en annan.
"Adina, vi ville egentligen ta eran bok "Den Gyllene Slottsboken", men imorgon kl. 15:00 vid kullarna, då du är det hämnd!"
Imorgon gällde det, jag skulle utföra ett uppdrag, och strida mot Chase.
Jag skulle lägga mig, jag stirrade rakt upp på taket och kände oro, men kände på mig att jag skulle klara det.
Det var morgon, jag hade 10 minuter på mig att vara vid kullarna, eftersom jag vaknade så sent.
Efter en liten stund var jag där, och Chase och jag skulle strida. Jag var där helt själv.
"Så, nu möts vi igen Adina."
Min klump i halsen var väldigt stor.
Men jag glömde aldrig att jag skulle tro på mig själv. Jag gav allt jag hade, och jag vann.
Chase tittade djupt på mig och sa: "Det är inte över än, Adina."

Kapitel 3: Den onda världen

Nu hade vi blivit fotograferade till boken.
Var vi verkligen de största i historien?
Plötsligt knackade det på dörren, det var brevbäraren.
Han kom med en hel låda brysselkål.
Då kom Jay plötsligt och stormade in från köket.
"Åh, Adina, det här är våran middag", sa Jay.
Ånej, tänkte jag. Jag som hatar brysselkål.
Jag kokade upp ett par nudlar istället. Nu hade vi ätit, men plötsligt så blev alla illamående och kräksjuka. Vad var det som var fel? Jag var inte illamående.
Men så såg jag en lapp längst ner i lådan.
Där stod det ett brev från Chase!
"Mohahahahahaha, dina systrar och alla dina kära har nu blivit matförgiftade, du kommer aldrig att kunna hitta mig!"
Åh, nu var jag så arg, jag ville bara göra något mot Chase, en hämnd!
Jag slog sönder alla skåp och fönster, men då såg jag en glimt.
Jag gick ut och försökte följa efter den, men den åkte snabbare och snabbare.
Jag närmade mig glimtet, och då såg jag ovanför kullen att Chase satt där och planerade olika planer.
"Chef, brysselkålen har tagit slut så vi kan inte matförgifta alla", hörde jag någon säga.
Nu satt dom där och planerade om matförgiftningen.
Det här är ju hemskt, tänkte jag.
Jag flög genast hem igen och alla var sjuka som vanligt.
Hur ska jag göra för att dom ska bli friska igen?, tänkte jag.
Plötsligt då fick jag ett omen, vattnet jag precis skulle ta ut ur kylen började att lysa.
Jag följde omet, då började mitt glas och en pepparkrydda att lysa.
Jag provade att mixra och att hälla pepparkryddan och vattnet tillsammans.
Då förstod jag, jag skulle ju ge det till Jay och dom andra.
Dom drack den, och de blev genast mycket bättre.
Dom blev lika aktiva som förut, och ett träd utanför började att svaja.
"Tack för att du räddade dina nära och kära", började trädet att säga.
Jag hade gjort något bra, igen, jag kände att jag verkligen var den största inom historien.
Så länge inte Chase lyckas göra något igen...

Kapitel 2: Boken

Så hade jag läst boken.
Den försökte säga mig något, att man ska använda kärlek och lycka i alla lägen. Nu hade jag och Lara förvandlat "De elaka systrarna" och fått varsin stav. Men på sista sidan upptäckte jag att det stod ett brev, från författaren av "Den gyllene Slottsboken."
I brevet stod: "Du som nu läser det här, måste hjälpa mig, jag har blivit kidnappad av den elaka ledaren Chase. Du måste nu hitta en tavla till min port så jag kan ta mig ut och fortsätta sprida kärleken och lyckan. Finn mig så fort som möjligt, jag finns vid "De hemliga rikarnas ställe."
Men hur visste jag vart det låg någonstans?
Jag frågade Lara och Melissa, men de höll på att spegla sig och fixa sitt hår, jag skrek till, Melissa stannade upp och följde med mig ner, medans Lara fortsatte att spegla sig.
Jag frågade vår vakt Jay, eftersom han har varit med i olika krig när han var yngre. Jay kände genast till "De hemliga rikarnas ställe", han gav mig en tavla.
"Är det...?", Ja Adina, den här tavlan är viktig, så ge dig av nu.
Eftersom jag inte ville åka själv, följde Melissa med mig.
Vi flög över kullarna, det var midnatt, efter en timme var vi framme. Det stod vakter överrallt och hundar i burar. En sak var redo, att flyga över försiktigt och hålla i tavlan.
Hundarna skällde som vanligt, men vakterna stod och stirrade som ingenting.
Inne i fängelsehålan satt författaren inlindad och hängde fast i ett rep.
Vi krossade glaset och flög in, plötsligt tjöt larmet.
Nedanför såg jag vakterna och hundarna springa på väg uppåt, vi skyndade oss och fick loss allting. Jag och Melissa tog författaren och flög bort, plötsligt flög Chase efter oss, vi flög ända hem, och Chase var efter oss.
Vi sprang genast till Jay och gömde författaren i Laras rum.
Men plötsligt kom Chase in.
"Åh, så vi möts här igen Jay, nu blir du dödens!"
Jay och Chase slogs för fullt, medans jag och Melissa tog loss det sista av repen och tejpen på författaren.
"Åh, tack så mycket flickor, ge mig nu tavlan så ska jag säga dom orden ni kommer ha nytta av här i livet"
Författaren gick ut till Jay och Chase.
"Nu Adina, håll staven framför tavlan"
Jag höll staven farmför tavlan och då riktade författaren tavlan mot Chase.
Chase försvann genast.
"Vart är han nu då?, undrade Adina"
"Det är lugnt Adina, han är fast i fängelsehålan, för alltid..."
Jay, jag, Melissa och Lara satt i soffan med författaren, nu skulle vi fotas till boken, vi hade blivit världskända inför trollkarlarna.
"Ni kommer nu att vara dom största i historien, sa författaren, glöm aldrig att vara er själva, ni har redan spridit Kärleken och lyckan"
Nu hade vi fått våran bild till boken, allt varade, än så länge...

Mötet med hjälten

För länge sedan fanns det en Alf som var en blandning av en ängel som hette Adina, och bodde med sina två systrar Lara och Melissa.
Vi alla bodde i ett slott som var glimrade rosa.
Vi alla har ett varsitt rum, men mitt är blått, Laras rosa och Melissas rött.
Vakter och djur är de som underhåller oss och bor hos oss.
Men min speciella vän är Melissa, hon och jag kan snacka om allt och vara som riktiga vänner, Lara är för busig. Men våran uppgift av vakten är att hitta "Den Gyllene Slottsboken" som är värd en miljard kronor. Den blev stulen igår kväll kl. 23:00.
Nu var det våran uppgift att hitta den boken. Vi gick längs den smala gångvägen, vägen var så lång så vi fick övernatta vid kullarna.
Vi skulle till "De elaka systrarnas bokställe", vi vet alltid att de har tagit allas saker, det har varit mycket klagomål om dom.
Lara hade ett problem, hon hade inte fått sina vingar ännu och vi var tvungna att flyga längst öst.
Men vid kullen när vi fick fortsätta att gå nästa morgon, så såg vi något glimta, jag var ju såklart nyfiken och gick försiktigt fram, Lara och Melissa gömde sig bakom stenen.
Men då såg jag "Elixir" som det stod på en liten flaska.
Och så var det en bild av vingar, då förstod jag!
Det var ju såklart till Lara som inte hade några vingar ännu. Äntligen kunde vi flyga längst öst. Efter en timme var vi framme vid "De elaka systrarnas bokställe."
Men en sak var vi tvugna att göra först.
Packa ur våra ombyten från väskorna.
Systrarna fick ju inte se oss, så vi klädde ut oss till de kändaste Trollkarlarna.
Och när vi kom in stod dom där, dom såg misstänksamma ut som vanligt.
Och inne vid skyltfönstret så stod boken inplastad, men en sak behövdes: Nyckeln, som var i en av systrarnas ficka.
Då fick Lara gå fram och undrade om en bok, medans jag och Melissa smög in.
Medans Lara snackade med Lisa (en av systrarna), tog jag snabbt nyckeln och låste upp skyltfönstret och rusade ut.
Nu började systrarna springa efter oss, medans vi alla sprang, öppnade jag boken och då stod det ett budskap, om kärlek och lycka.
Att jag en dag skulle få min drömprins och det handlar om att man ska använda sin kärlek mot den. Det var då jag skrek och alla stannade till, till och med systrarna.
"Låt detta sända ut till alla, kärlek och lycka är ett budskap man ska använda sig av, varje dag." Då hände något, en ande kom fram och sa "Tack för att du använde dig av orden, nu är det din förvandling."
Sen förstod jag, jag hade fått mitt "hjärt-trollstav" och Lara hade "stjärn-trollstaven." Vi sträckte ut stavarna mot systrarna och dom blev förändrade, snälla som socker.
Sedan fick vi boken och flög hem igen, som belöning fick vi fri städdag i slottet i en vecka.